En trött remaster som förutom de vanliga uppdateringarna inte tillför något till originalet.

Vilken märklig start på konsolgenerationen det har varit ändå. Visst har vi fått en hel del imponerande spel - både ur ett visuellt perspektiv och i spelmekanik. Men det finns några få trender som varit mer närvarande än andra. Och den som märkts tydligare än alla andra: nyversioner med namn som remastered, complete, definitive etc. Kärt barn har många namn.

Såhär i efterhand är det kanske inte så konstigt heller. Både Xbox och Playstation har sålt fler maskiner vid den här tidpunkten än vad båda sina respektive föregångare gjorde. En ny generation av spelintresserade innebär en helt ny grupp människor som får möjlighet att återupptäcka spelhistoriens höjdpunkter.

Många av de uppdaterade spelen har dessutom varit välkomna och uppskattade. The Last of Us träffade precis rätt när gamla Xbox-spelare bytte till Playstation 4. Gravity Rush och Tearaway var gömda Playstation Vita-pärlor som fick en helt ny publik. Bortglömda spel som Sleeping Dogs och Metro Last Light fick nytt liv. I vissa fall kunde en omgjord version även fixa det som var problematiskt med originalet, till exempel med Dead Island där helt ny grafikmotor gjorde att spelet verkligen kom till sin rätta.

Och nu har vi tillslut kommit till Dead Rising 1, Dead Rising 2 och Dead Rising 2: Off the record. För er som inte känner till spelserien sedan innan så är principen att man mejar ner horder av zombies, men med humor och camp istället för allvar och skräck.

1

Som remaster står de ut från sina kollegor. The Last of Us och Metro Last Light hade bara tre-fyra år på nacken när de fick en nyversion, Dead Rising 1 däremot kom 2006. Det är tio år sedan, och mycket har hänt sedan dess.

Det är det första man märker när man startar Dead Rising. Trots sedvanliga remaster-presentationen 1080p i 60 bildrutor per sekund är det mesta sig likt från originalet. Styltiga karaktärer, suddiga texturer och tomma omgivningar. Visst gör den uppdaterade bilduppdateringen mycket när det gäller att mosa zombies med en gräsklippare, samtidigt känns det som en av de slappaste uppdateringarna jag varit med om.

Dead Rising 2 och Dead Rising 2: Off the record ser aningen trevligare ut, men enbart på grund av att det är nyare spel. Vissa kanske hävdar att det finns en charm att bevara estetiken från originalet, men de har fel. Dead Rising var imponerande för sin tid, men inte på grund av en spännande estetik utan för att det var en hyfsat öppen värld och massor av zombies på skärmen.

2

Dead Island är ett perfekt exempel på hur en ny grafikmotor helt kan blåsa nytt liv i en spelserie. Den här presentationen känns trött och ängslig, som ett försök att dra in några extra kronor för minimalt jobb.

Dessutom har vi som spelare kommit att ta vissa saker för givet. Vi har vissa minimumkrav! Vi har fått standardiserade kontroller, autosaves och snabbmenyer. Vi kan ta upp kontrollen i princip vilket spel som helst och snabbt komma in i spelet utan mentala hinder.

Att då tvinga mig sikta med fel styrspak? Att tvinga mig tillbringa åtskilliga minuter i ologiska menyer istället för att faktiskt spela spelet? Nej det är inte charmigt, det är under vår nivå som spelare 2016.

3

Det finns andra delar som jag inte heller är helt överens med spelet om. Sparsystemet gör att man enbart kan spara vid specifika platser, och mer än en gång tvingades jag spela om introt för att jag glömt spara. Dessutom finns det en tidsaspekt där spelet flyter på i realtid och vid en viss tidpunkt måste man befinna sig vid en helikopterplatta för att avsluta spelet.

Det var en del av spelets ursprungliga charm, men det har inte åldrats speciellt bra. För ett spel som uppmuntrar att bara gå loss med en sophink och några hundra zombies så känns det paradoxalt att sedan sätta en timer på det hela som gör att man missar både sido- och huvuduppdrag. Det går givetvis att spela om spelet, men begränsningarna tillför absolut ingenting.

Har man Dead Rising som ett av sina absoluta favoritspel så fattar jag att man kommer älska att få ha dem på sin nya spelmaskin. Kör hårt! Men bedömd som en remaster finns det ytterst lite att hämta från den här nya versionen.

Dead Rising Niklas Alicki En trött remaster som förutom de vanliga uppdateringarna inte tillför något till originalet. 2016-09-21T10:00:00+02:00 3 5

About the author

Niklas Alicki

Niklas Alicki

Skribent

Niklas återupptäckte sin barndomskärlek till spel när han fick uppdraget att recensera det första Assassin’s creed på Sveriges radio. Sedan dess kombinerar han intresset för AC-serien och story-drivna konsolspel med att vara förälder och redaktör. Numera Playstation-trogen med aldrig mer än två meter från sin Vita.

Fler artiklar av Niklas Alicki

Kommentarer (0)

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading

Relaterat material

Annons