Visste ni att Phoenix Wright precis fyllt moppe? Redan 2001 förärades Game Boy Advance med Wrights spretiga hår, men det spelet hittade inte utanför Japans gränser förrän 2005 års remake till DS. Sedan dess har jag slaviskt följt serien och snitt lagt 40 timmar per spel. Man skulle kunna säga att jag är en fullfjädrad advokat.

Phoenix Wright-spelen har hittills hållit en sådan hög standard att jag utan att blinka räknar dem bland de finaste bärbara juvelerna, tillsammans med Fire Emblem, Pokémon, Zelda och några till. Nu är vi framme vid den sjätte delen i sagan om Phoenix Wright, döpt till Spirit of Justice och släppts enligt samma modell som 2013 års briljanta Dual Destinies. Det vill säga endast digitalt, men till ett bättre pris. Men vad är det som är så bra med dessa "advokatsimualtorer"?

6

Ofta klagar vi på att japanska spel kan ha lite tveksam dialog, iallafall är översättningarna oftast undermåliga, vilket gör att story och dramatik framstår som ganska ostigt och svårt att ta på riktigt allvar. Vissa av er protestera högljutt att Final Fantasy och Metal Gear-spelen minsann är välskrivna, och ja det finns partier i dem spelen som griper tag, men ärligt talat är de också nedtyngda av för mycket barnsligt trams.

2

Spirit of Justice och Phoenix Wright-spelen är inga undantag, de fullkomligt drunknar i japansk överdriven komik med flamsiga uttryck och yviga gester. Men det görs så otroligt stereotypiskt att det till slut framstår som genialiskt. I spel som handlar om att läsa dialogrutor i timmar behövs verkligen starka och välskrivna karaktärer. Och ärligt talat så tror jag att Capcom inhyser några av de bästa översättarna som finns, för sättet de lyckas få japanska nycker och humor att fungera på engelska är utan tvekan seriens största styrka. Bara att Phoenix heter Wright i efternamn säger egentligen allt, eller att din kollega heter Apollo Justice och en av dina motståndare heter Payne. Det låter fjantigt men det görs med sådan värme och skicklighet att det håller intresset uppe.

4
Miljöerna är oftast väldigt vackra.

Spelmekaniken är inte mycket att prata om, Capcom försöker i varje ny del införa någon ny karaktär som har en unikt sätt att få fram information under vittnesmålen. Till exempel när Apollo introducerades fick han ett armband som känner av när någon döljer något, vilket gör att du kan zooma in på ditt offer och spana efter ticks som avslöjar om hen ljuger. En annan medhjälpare har ett halsband som analyserar känslor i vittnena och så vidare.

Nytt för Spirit of Justice är inslaget av seanser - alltså ritualer med medium som pratar med de döda - där du får se offrets sista minne i livet, med fem olika sinnesintryck att försöka bryta ner. Det är simpelt och egentligen bara olika varianter på grundmekaniken att lägga fram bevis som motsäger vittnesmålen, men det skapar lite omväxling.

9

Det allra första spelet till GBA är smart och höll sig inom rimliga ramar när det gäller storyn. Sen dess har serien blivit mer och mer bombastisk, med lite blandat resultat. I Spirit of Justice har man förlagt handlingen till det påhittade kungadömet Khura'in, ett land inspirerat av fjärran östern med ett rättssystem som styrs av religion och använder ovan nämnda seanser kring vem som ska sättas bakom lås och bom.

I Khura'in finns också en lag - Defense Culpability Act - som innebär att alla försvarsadvokater kommer dela sina klienters öde. Phoenix, som egentligen bara är på semester, fastnar såklart i första bästa rättegång när han ser en liten pojke som håller på att bli oskyldigt (?) dömd till döden. Med sitt eget liv som insats twistar Phoenix på allt för att få pojken fri, men i Khura'in har man inte delat ut en "not guilty" dom på 23 år så det ser onekligen tufft ut.

8
Denna herre har fått skåda mycket tokigheter i rättssalen.

Med denna typ av dramaturgi byggs alla Phoenix Wright-spel upp. Capcom slänger omöjliga odds mot en för att skapa stressiga känslor och en känsla av rättvisan måste segra annars blir påföljderna extrema. Dock blev jag lite besviken på Spirit of Justice ganska tama historia om det religiösa kungariket och deras förakt mot försvarsadvokater, även om det byter miljö senare så saknar det skärpa. Både Dual Destinies och spin-off spelet Phoenix Wright Vs. Prof. Layton är klasser bättre. Speciellt det senare som hade en liknade historia om en by som trodde på magi, men var mer sofistikerad och storslaget.

10

På sedvanligt vis innehåller varje rättegång minst tre stora twistar och jag tycker Capcom skulle tonat ner detta och lagt krutet på kanske bara en, fast mer fokuserad twist. Man orkar helt enkelt inte se hur varenda karaktär har två, ibland tre olika ansikten. För någon som aldrig spelat Phoneix Wright är det fortfarande häftigt att se hur allt kränger fram och tillbaka i rättegångssalen, hopplösa odds som vänds i sista sekund, och den man trodde var god i själva verket är den största skurken av dem alla.

5
Mellansekvenserna tillhör det bästa 3DSen har spottat ur sig i ren kvalitet.

Capcom har förenklat spelbarheten när man navigerar med symboler som visar vart man redan har klickat, så man inte sitter som en dåre och trycker på allt. Och likt Dual Destinies kan man få hjälp med vilka påståenden man skall pressa sina vittnen på. Dock har de missat är att göra dialogerna lite snabbare. Trots att de är fyndiga att läsa blir det ibland långa stunder där samma saker upprepas in i absurdum. Ibland kunde Capcom köttat med yxan för ett ännu bättre flyt.

1
Spelets nya mekanik går ut att bryta ner seanser.

Spirit of Justice är exakt vad man förväntar sig och det i sig betyder att spelet kan varmt rekommenderas. Det har samma underbara animationer som i Dual Destinies och Phoenix Wright Vs. Prof. Layton, det vill säga polygon-versioner av den klassiska ensemblen, och det ser fantastiskt ut i 3D. Miner och rörelser är alla underbart överdrivna och de ger onekligen spelet sitt unika uttryck. Musiken är så atmosfärisk att det stänker från 3DS-maskinens små högtalare. Tempot är perfekt för bärbart spelande och till syvende sist skapar Spirit of Justice ungefär den känslan jag kan tänka mig ett riktigt bra thriller på tv ger. Man sitter indragen och bara måste lösa gåtorna och lögnerna. Men då historien inte är lika vass och dialogen är stundtals för tjatiga når spelet inte upp till ovan nämnda spels höjder.

Hör jag någon ropa objection? Nä, tänkte väl det.

Phoenix Wright: Ace Attorney 6 Jimmy Andersson Spirit of Justice erbjuder samma fantastiska karaktärsgalleri och spännande mordgåtor som tidigare delar, men storyn är inte lika vass. 2016-09-21T13:00:00+02:00 4 5

About the author

Jimmy Andersson

Jimmy Andersson

Nyhetsskribent

Jimmy härstammar från den hårda bohusgraniten i väst, men blev en mjuk spelpojke tack vare sin Game Boy. Han har läst neurovetenskap i Sverige och evolutionär psykologi i Skottland i hopp om att förstå vad som händer i våra hjärnor när vi spelar. Han gillar spel som fokuserar på spelmekaniken men som också dryper av atmosfär så som Zelda, Half-Life och Civilization. Resten av Jimmys hjärta tillhör punk och fotboll.

Fler artiklar av Jimmy Andersson

Kommentarer (0)

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading

Relaterat material

Annons