De flesta av Nintendos spelserier är förhållandevis jämna i kvalitén och brukar få höga betyg i spelpressen. Mario Party är lite av ett undantag och har under åren som gått svängt ganska kraftigt åt båda hållen av betygsskalan. Dock verkar majoriteten anse att de första två spelen till Nintendo 64 är de överlägset bästa. Om man räknar in Star Rush så finns det nu totalt 14 spel i serien. Merparten är producerade av Hudson Soft, som många känner som skaparna av Bomberman-spelen. Men sedan 2012 är det Nd Cube som står för produktionen.

5
Tärningen är kastad.

Grundprincipen har alltid varit densamma genom åren. Alla deltagare har en pjäs som flyttas runt på en spelplan. Hur långt du måste flytta din pjäs, avgörs genom ett tärningskast. Utspritt på planen finns ett gäng händelserutor som kan ge dig mynt, trigga ett minispel eller ge dig en fördel som exempelvis att kunna sno mynt från en motspelare. Om du hamnar på en händelseruta så är bonusen din, så länge ingen annan också hamnar på den rutan. Om en eller flera står på samma ruta så avgör en liten duell vem som ska få vinsten.

Merparten av spelandet sker genom att tävla i så kallade minispel. Det finns mängder av mer eller mindre knäppa sådana där många är väldigt kreativa och hämtar inte sällan inspiration från andra kända spel. Vinnaren av ett minispel kammar hem en stjärna och de övriga får ett eller flera mynt, beroende på vilken poängplats de hamnade på. Mynten kan växlas in mot stjärnor vid speciella tillfällen och målet är att samla ihop så många stjärnor som möjligt.

1
Här krävs det bollsinne!

Föregångaren till spelet jag recenserar idag är Mario Party: Island Tour, som släpptes 2013 till Nintendo 3DS. Tyvärr är det också det sämsta spelet i serien. Varför då, undrar kanske den som inte spelat det? Jo, det berodde på att ett övermått av utmaningarna var baserat på tur. Dessutom kändes det mesta som ett dåligt försök att utnyttja alla 3DS-funktioner till max, utan att det främjade spelet i sig.

Att det senaste spelet bara kommer till Nintendo 3DS, är inte så konstigt då den enheten säljer mycket bättre än Wii U. Men det finns utan tvekan både för- och nackdelar med ett Mario Party-spel på en bärbar konsol. Det största hindret är att alla du spelar med måste ha en egen enhet. Men om du är så lyckligt lottade att du har ett gäng vänner som gillar digitala brädspel och äger varsin 3DS, ja då är det bara att skippa den här recensionen och singla slant om vem som ska köpa spelet. För finurligt nog kan upp till tre personer ladda ner en specialversion av spelet och lira ihop, så länge minst en äger det fulla spelet. Tack för det Nintendo.

Med det sagt så tycker jag att vi tittar lite närmare på vad som är nytt eller ändrat sedan tidigare spel i serien.

När du börjar spela finns det bara några få lägen som är upplåsta samt ett museum. Menysystemet är upplagt som en cirkulär park, där du väljer spelläge genom att gå runt med din spelfigur. I början finns det bara tre spellägen att utforska, men allt du gör i spelet genererar XP som höjer din party-nivå, som i sin tur låser upp nya saker att göra.

3
Även här styr pengar över det mesta.

Toad Scramble är ett av de första spellägena som du har tillgång till. Här bjuds du på en ganska traditionella Mario Party-upplevelse men med en väldigt stor förändring. Nämligen den att alla spelare nu slår sina tärningar och flyttar sina pjäser samtidigt. Borta är nu våndan av att sitta och vänta på att alla ska göra sina drag.

Spelprincipen är rätt enkel. Alla slår med sin tärning och flyttar runt sin gubbe och alla spelar med Toad i olika färger. Målet är att samla mynt och stjärnor och den som har flest stjärnor när spelet är slut vinner. Utspritt på spelplanen finns mynt, händelserutor och olika Nintendo-figurer. Om du stannar på en ruta med ett frågetecken får du en slumpvis utvald pryl som ger dig en fördel, som exempelvis att kunna flytta din gubbe några extra steg. Andra rutor triggar ett minispel eller en butik där du kan köpa fördelar för pengar.

Springer du på en av de andra Mario-figurerna så slår ni följe och du får både hjälp och en unik fördel. Det är alltid kul att få sällskap av butter-sura Wario eller min egen favoritdinosaurie Yoshi. Om du råkar ha några amiibos från Mario-spelen, så kan du scanna dem och får då direkt en hjälpsam kompis. Om du råkar hamnar på samma ruta som någon annan spelare blir det en duell där vinnaren får en pryl eller snor följeslagaren från den andra.

2
Match 3-spel är alltid skoj.

Ett av de viktigaste delmålen är att landa på en boss-ruta. Då hamnar alla spelare i en gemensam strid mot några av de mest ikoniska bossarna från Mario-spelen. Det är verkligen vansinnigt underhållande och bjuder på många kluriga strider och vinnaren är den som sätter slutstöten och sänker bossen. Belöningen för att ro hem första platsen är både äran och en stjärna.

Allt eftersom du spelar får du tillgång till fler och fler banor. När du ökat tillräckligt i nivå så låser du upp helt nya spellägen. De flesta jag har provat är mer eller mindre varianter på Toad Scramble, men med sin egen tvist på konceptet. Generellt sett så är det mer strategi involverat än man först tror, vilket höjer spelvärdet i min bok.

Du kan när som helst öva på alla minispel och boss-fighter som du låst upp. Det är väldigt kul och perfekt när man bara har några minuter till övers.

4
Blir det kanske friterad bläckfisk till middag?

Slutligen finns det även ett museum där du kan låsa upp 3D-modeller av alla figurerna i spelet. Här kan du även nyttja dina amiibos till att stämpla en poster. Det ger dig lite XP och ser trevligt ut.

Jag spelade mest ensam mot datorn och det var bra mycket roligare än jag hade förväntat mig, vilket nog har att göra med att datormotståndarna agerar smart och känns som riktiga spelare. Men självklart så är det inget som slår en omgång i goda vänners lag. Om du spelar med dina barn så skulle jag säga att spelet är lämpligt för barn från åtta år, då det krävs en hel del strategiskt tänkande i spelet. Men om man bara spelar minispelen så funkar det även för lite yngre barn.

Det är faktiskt svårt att inte rekommendera ett spel som ger så mycket glädje för pengarna, och som dessutom har en så generös policy kring multiplayer. Party on!

Mario Party 10 David Petersson Ett välgjort sällskapsspel som bara blir bättre med tiden. 2016-10-05T10:00:00+02:00 4 5

About the author

David Petersson

David Petersson

Skribent

Med rötterna i C64:ans demokultur har David utvecklat 00FF00-fingrar. Är övertygad om att jorden bara är en väldigt stor variant av Pac-Man. Tror på en varierad kost och konsumerar därför alla typer av spel. Men om han måste välja blir det rollspel.

Fler artiklar av David Petersson

Kommentarer (0)

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading

Relaterat material

Recension: Mario Party 10

Aldo Sartori har partajat till i Svampriket tillsammans med Mario och vänner.

Nya Nintendo Selects-titlar släppta

Nu kan du fynda Super Mario 3D World och tre andra klassiker.

Gamescom 2016: Nya Nintendo Selects-spel till Wii U

Den 30 september kan du lägga vantarna på fyra klassiker till budgetpris.

Annons