Picture of Andréas Göransson

Andréas Göransson

Chefredaktör

Från de skånska myllorna i söder kommer Eurogamers chefredaktör. Uppväxt med en Gameboy i sina svettiga labbar var Andréas länge Nintendo-frälst. Detta kom att ändras under mitten av 90-talet då Sony släppte sin gråa förstfödda. Sedan dess spelar Andréas det mesta, även om Pokémon fortfarande ligger honom närmast om hjärtat.

EssentielltRecension: Battlefield 1

Vi tog tidsmaskinen bak till första världskriget. Och ja, vi gillar.

Det stora slaget om krigsspelarnas gunst hösten 2016 står mellan två vitt skilda läger - Call of Duty med sitt rymdkrig och Battlefield som backat bandet till första världskriget. Redan i somras när respektive spels trailer visades upp, så favoriserades DICEs historiska spel och Call of Duty: Infinite Warfare ratades av spelarna.

Recension: Ride 2

Vi har tagit pulsen på årets motorcykelspel.

Italienska Milestone är mest kända för WRC-serien, Sébastien Loeb och Moto GP. Men de ligger även bakom Ride 2 - det senaste spelet i motorcykelserien som vänder sig mot de mest hårdnackade motorcykelfantasterna. Första spelet var inte särskilt bra och led av en hel del brister, något som Ride 2 råder bot på. Eller ja, en del av problemen i alla fall.

Recension: Playstation VR Worlds

Vi har besökt ett par virtuella världar.

I samband med lanseringen av sin VR-hjälm släpper Sony även samlingen Playstation VR World som innehåller spel designade enbart för att visa kraften i den virtuella verkligheten. Fem titlar rör det sig om - Ocean Descent, The London Heist, Scavengers Odyssey, VR Luge och Danger Ball som alla är unika upplevelser.

Recension: Until Dawn: Rush of Blood

Välkommen till helvetets nöjesfält.

En räls-skjutare baserad på Until Dawn, kan det vara något? När Supermassive Games utannonserade spelet var jag en aningen skeptisk och kluven. Hur skulle man översätta det storytunga skräckspelet där ett ungdomar åker ut till en stuga, flyr och dör, till en låst VR-upplevelse?

Recension: Lego Star Wars: The Force Awakens

Andréas har klubbat dansk plast i den yttre rymden.

Att Lego-spelen utvecklats långsamt och försiktigt kan nog ingen motsätta sig. Ett stort problem med serien är - och har varit - ett visst konservativt tänkande där gameplay, grafik och utformande stannat av. Varför göra något nytt och fräscht när du kan göra samma sak, gång på gång, och ändå sälja massvis med exemplar? Lego-serien har varit ett vinnande koncept, så enkelt är det.

RekommenderatRecension: Roccat Sova

Spela PC-spel i soffan, som en boss.

Det traditionella har varit att PC-spelande här hemma framför en datorskärm i ett mörkt hörn, medan konsolspelande har dominerat soffan och vardagsrummet. Dessa gränser är dock påväg att suddas ut, mer och mer, och Roccats senaste satsning Sova är ännu ett kvitto på att PC-spelandets status som mainstream är på väg att öka.

RekommenderatRecension: Doom

Eurogamers chefredaktör har besökt helvetet.

Tänka sig att det i år har gått 23 år sedan Doom släpptes. Det är lång tid och mycket har hänt sedan dess. När det begav sig var jag blott en snorig unge som nyss upptäckt spelens underbara värld. Super Mario Bros. dominerade mina dagar, Duck Hunt likaså.

EssentielltRecension: Uncharted 4: A Thief's End

Nathan Drakes sista äventyr är här och chefredaktör Andréas har avlagt sin dom....

Med tre Uncharted-spel och tokhyllade The Last of Us i bagaget, kan man lugnt konstatera att Naughty Dog var en av Sonys viktigaste studios under Playstation 3-eran. Få utvecklare bemästrade den komplicerade hårdvaran som den tredje Playstation-konsolen faktiskt bestod av, och det var mer regel än undantag att Sonys svarta lyxburk fick sämre multiplattformsportningar i jämförelse med värsta konkurrenten Xbox 360.

Recension: Star Fox Guard

Chefredaktör Andréas har satt tänderna i Star Fox Zero-spinoffen.

Redan under E3 2014 avslöjade Nintendo spelet Project Guard. Det dröjde dock till mars 2016, i samband med en av deras Nintendo Direct, som företaget utannonserade dess fulla namn - Star Fox Guard.

EssentielltRecension: This War of Mine: The Little Ones

Barn kommer alltid vara barn, även i krig.

I en tid då krigsspelen dominerats av Call of Duty och Battlefield 4 var This War of Mine en uppfriskande fläkt när det släpptes 2014. Istället för fokuset som soldat på krigsfälten fokuserade 11 Bit Studios på en berättelse om krigets verkliga offer - de civila. Nu är de tillbaka i den fristående uppföljaren This War of Mine: The Little Ones och poängen är densamma; krig är och förblir det mest förödande ett människoliv kan uppleva.

RekommenderatRecension: Steamworld Heist

Andréas har besökt en robotvärld, långt långt borta.

Det går knappast att anklaga göteborgsbaserade Image & Form för att vara fega. Efter succén med Steamworld Dig - spelet där du spelade en ångdriven robot som grävde efter ädelstenar och guld - var det lätt att tro att en regelrätt uppföljare stod på schemat.

RekommenderatRecension: Xbox One Elite Controller

Andréas har testat världens bästa handkontroll till konsol.

Ända sedan Microsoft utannonserade Xbox One Elite Controller har jag suktat efter att äga den. Sexig hårdvara är alltid supertrevligt, därför är jag redaktionens största Apple-fanboy, och av den anledningen var den bara ett måste. Nu är jag inte den som spelar på elitnivå: jag klarar knappt av en match Call of Duty mot min exroomie, och därför är jag knappast elit-kontrollens primära målgrupp. Microsoft själva skriver att den är framtagen för den riktigt seriösa spelaren - den som inte nöjer sig med vilket plaståbäke som helst.

RekommenderatRecension: Rise of The Tomb Raider

Lara Croft är tillbaka. Och hon är lika förbannad som alltid.

När Tomb Raider-rebooten släpptes till Playstation 3 och Xbox 360 våren 2013 recenserade jag spelet för en annan, numera nedlagd sajt. Jag prisade Lara Crofts återkomst med skyhögt betyg och motiverade det med spelets fantastiska miljöer, vrålhöga tempo och otroligt tighta berättande. Samtidigt kändes inte Tomb Raider lika "äventyrligt" som sina föregångare. Istället levererade Crystal Dynamics ett högoktanigt actionspel starkt influerat av Naught Dogs Uncharted, vilket i sig var ironiskt då Uncharted uppenbart inspirerats av just Tomb Raider.

Detta är en recension av sista avsnittet av det episod-baserade spelet Life is Strange. Texten kan därför innehålla spoilers från tidigare avsnitt. För recensionen av första avsnittet, Chrysalis, klicka här. Vill du läsa recensionen av andra avsnittet, Out of Time, så klickar du här. Det tredje avsnittet, Chaos Theory, hittar du här. Och vill du läsa om fjärde avsnittet, då klickar du här.

RekommenderatRecension: Guitar Hero Live

Rocken är tillbaka. Länge leve rocken!

Det var sju år sedan jag senast satt naken hemma i min studentlägenhet med plastgurra i handen och tonvis med läxor som skrek efter uppmärksamhet. När jag i dag blickar tillbaka var det en bekymmersfri tid. Jag hade knappt några krav annat än att dyka upp på lektionerna och leverera på tentorna, och därför fanns det gott om tid att förkovra sig i TV-spel. Guitar Hero blev en favorit under de där åren. Det gick snabbt att greppa, var hyfsat enkelt att bli bra på, och det fanns en legitim anledning att spela sönder favoritlåtarna utan att grannen ville döda mig.

Recension: WRC 5

Andréas har återigen gett sig ut på vägarna och sladdat.

Jag är ingen biltok. Jag har varken körkort (trots mina digra 28 år) och jag har aldrig ägt en bil. Trots detta har jag ändå genom åren spelat min beskärda del racingspel och tidigare i våras gav jag mig i kast med att recensera Project Cars.

EssentielltRecension: Uncharted: The Nathan Drake Collection

Favoritäventyraren är tillbaka i riktigt god form.

Uncharted 4: A Thief's End blev som bekant uppskjutet till mars 2016. Synd och skam kan man tycka, men samtidigt är det bara nyttigt när utvecklare får möjlighet att putsa lite extra på en så viktig AAA-titel som spelet faktiskt är. Som tur är har Sony framförhållning nog att släppa lös en mustig samling av, enligt mig, Playstation 3-erans bästa trilogi. Jag har under de gångna dagarna umgåtts så mycket med Nathan Drake att jag är redo att printa ner mina åsikter. Nu blir det åka av.

Recension: Animal Crossing: Happy Home Designer

Inredning står på tapeten i denna omotiverade spin-off.

Animal Crossing - Nintendos egna livssimulator med inslag av djur - är ren gullighet i spelform. Jag har spelat samtliga titlar som släppts de senaste åren och älskat allihopa. Det har liksom inte varit något som helst tvekan om att serien är ett måste för alla som älskar Nintendo, och som äger en 3DS. Därför borde senaste tillskottet - Animal Crossing: Happy Home Designer - suttit som ett smäck för undertecknad. Men efter att ha bränt av dussintals med timmar tillsammans med gardiner, mattor och moderiktiga möbler är jag inte alls övertygad.

Recension: Skylanders: SuperChargers

Nytt år, nya plastfigurer. Chefredaktör Andréas har förkovrat sig i färgglada plattformsvärldar.

Att Skylanders blivit en ren kassako för utgivaren Activision är ren och skär fakta. Trots konkurrens från Nintendo med deras Amiibos och Disney med Infinity står sig serien stadigt och växer i popularitet hos kidsen, år efter år. Det är en väldigt lukrativ affärsmodell man hittat där fullprisspel kompletteras med en uppsjö av figurer att köpa vid sidan av.

RekommenderatRecension: Leo's Fortune

Den bittra gröna bollen är tillbaka - nu på stationärt format.

Leo's Fortune släpptes redan i april 2014 till iOS och Android. Spelet - en pusselplattformare med den ludna och mustaschprydda Leo i huvudrollen - blev snabbt en favorit hos undertecknad. Dels var spelet begåvat med precisa kontroller (speciellt med tanke på att de är touchbaserade) men dels även för att det inte var ett Free To Play-spel.

EssentielltRecension: Tearaway Unfolded

Playstation Vitas bästa spel gör debut till PS4. Men hur står det sig till stationärt format?

När Media Molecule släppte lös Tearaway till Playstation Vita för dryga två år sedan blev det snabbt en favorit för mig. Med den innovativa pusselplattformaren suddade brittiska utvecklaren ut den gräns som länge skiljt spelaren från spelet. När det begav sig recenserade jag titeln för en annan konkurrerande sajt och braskade på med rejält högt betyg. Tearaway Unfolded är inget undantag och tar vara på det bästa från originalet och kombinerar det med Playstation 4s kraft och speciella kontroll.

EssentielltRecension: Life is Strange Episode 4: Dark Room.

Mörkare och mer deprimerat än tidigare.

Detta är en recension av fjärde avsnittet av det episod-baserade spelet Life is Strange. Texten kan därför innehålla spoilers från tidigare avsnitt. För recensionen av första avsnittet, Chrysalis, klicka här. Vill du läsa recensionen av andra avsnittet, Out of Time, så klickar du här. Det tredje avsnittet, Chaos Theory, hittar du här.

RekommenderatRecension: Life is Strange Episode 3: Chaos Theory

Tredje delen i sagan om Max är här. Vi har spelat och betygsatt.

Detta är en recension av tredje avsnittet av det episod-baserade spelet Life is Strange. Texten kan därför innehålla spoilers från tidigare avsnitt. För recensionen av första avsnittet, Chrysalis, klicka här. Vill du läsa recensionen av andra avsnittet, Out of Time, så klickar du här.

RekommenderatRecension: Project Cars

Andréas har tagit sig an Slightly Mad Studios ambitiösa racingsimulator.

Min första gameplaykontakt med Project Cars var när jag, för en annan nätblaskas räkning, besökte Gamescom i Köln förra hösten. Tillsammans med fyra andra speljournalister, trötta och svettiga efter en dag av sprintande mellan olika bås, var det vår tur att testa på Slightly Mad Studios ambitiösa racingprojekt och då i kombination med VR-hjälmen Oculus Rift.

RekommenderatRecension: Kirby And The Rainbow Paintbrush

Andréas har fått sig en sockerchock i sällskap med Nintendos rosa gosedjursstjärna.

Jag och Kirby har aldrig haft ett särskilt intimt förhållande. Vi har sprungit på varandra under årens lopp, utbytt ett par trevliga stunder tillsammans, men mycket mer än så har det inte blivit. För mig har Kirby aldrig varit mer än en rosa och fluffig boll, helt utan några speciella egenskaper, personlighet eller ett spel som riktigt fångat mitt intresse.

Recension: The Escapists

Andréas har lekt kung över fängelset och blev ganska uttråkad.

Klockan är strax innan 12 och vakterna uppmanar oss att bege oss till lunchsalen. Jag slår mig ner vid ett bord för att äta min måltid, och så gör även de andra fångarna. Ingen yppar ett ord. Stämningen är tryckt.

Recension: Xenoblade Chronicles 3D

Den första exklusiva titeln till New Nintendo 3DS är här, och det är minst sagt en matig rollspelsupplevelse.

När Nintendo utannonserade New Nintendo 3DS var ett av de hetaste snacken kring enheten de exklusiva titlarna. Som tidigare bekant är New 3DS kraftfullare än sin lillebror 3DS, utan att för den sakens skull vara en ny plattform. Detta fick många, inklusive undertecknad, att rynka pannan. Att spotta på de miljoner spelare som redan hade en 3DS och tvinga dem att köpa om konsolen igen kändes inte riktigt genomtänkt.

RekommenderatRecension: Ori And The Blind Forest

Andréas har spelet igenom ett av årets absolut mysigaste spel.

Denna veckan har jag varit tvungen att gå upp 06.00 varje dag. Vanligtvis är det inga problem - allt som krävs är sex timmars sömn, en kanna kaffe och en skön dusch för att få mig på rätt kurs. De sex timmarna har dock kapats ner till fem och vidare till fyra. Jag har skurit ner på sömnen å det grövsta och nu med facit i hand var det värt det. Anledningen stavas nämligen Ori And The Blind Forest och är årets vackraste upplevelse.

första föregående