Picture of Kristoffer Nyrén

Kristoffer Nyrén

Skribent

Speltok från den stora ön i väst som just nu klädd i läderlappsdräkt varvar svettande i dansspel till Kinect med bilspel och galen japansk strategi.

Featured articles

Recension: Rocksmith 2014

Ubisoft är med på noterna

Recension: Just Dance 2014

Ubisoft håller takten

Förhandstest: Need for Speed Rivals

Vi besöker Ghost Games i Göteborg

Recension: New Super Luigi U

It's-a me, Luigi!

Om jag skulle förklara den nya expansionen till New Super Mario Bros. U (9/10) med tre ord skulle det vara fantasifullt, fartfyllt och utmanande. När Mario är på semester och Luigi får ta över hjälterollen bjuds vi nämligen på ett väldigt annorlunda och mycket svårare plattformsäventyr, vilket garanterat kommer att välkomnas med öppna armar av fans av den gamla skolans Mario-spel.

Recension: Game and Wario

Följ Warios karriär som spelskapare

Wario har precis fått upp ögonen för den nya konsolen Wii U och ser direkt sin chans att tjäna grova pengar på det nya formatet. Därför har han utvecklat 16 nya spel till konsolen - ganska simpla sådana, men det passar girigbuken perfekt då han älskar lättförtjänta pengar.

Recension: Wonderbook: Diggs Nightcrawler

Kläck fallet med det fallande ägget

I höstas släpptes spelet Book of Spells. Oavsett om man gillade eller hatade titeln kan nog alla hålla med om att sättet man spelade det på var helt briljant. Tillsammans med spelet följde nämligen en Wonderbook med, vilket kortfattat kan beskrivas som en specialgjord sagobok för PS3. Håller man upp denna bok framför konsolens öga (videokameran) förvandlas nämligen de konstiga symbolerna i den fysiska boken till en hel sagovärld på teven.

Recension: CastleStorm

Tower Defence möter Angry Birds

Jag gillar när spel bakar ihop olika genrer med varandra så att de blir svåra att sätta i något specifikt fack. Kanske är det också därför jag blev positivt överraskad när jag provade på Zen Studios senaste tillskott till Xbox Live Arcade. CastleStorm blandar nämligen element från helt olika genrer hej vilt.

Det släpps inte många nya PSP-spel nu för tiden, vilket kanske inte är så konstigt då intresset för formatet varit minst sagt svalt under flera år här i väst. Att det överhuvudtaget skulle dyka upp några nya spel till det utdömda formatet mer än ett år efter att den bärbara konsolens uppföljare PS Vita släpptes var det nog inte många som trodde, men här står jag i maj 2013 med ett helt nytt PSP-spel i handen. Känslan är ungefär lika märklig som om det hade dykt upp ett nytt PS2-spel för två, tre år sedan.

Recension: Monster Hunter 3 Ultimate

En stor best att tämja

En vansinnigt populär spelserie i Japan som knappt märkts av här hemma i Sverige är Monster Hunter. Denna monsterjägarsimulator som närmast kan liknas med ett MMO (massively multiplayer online) för en till fyra spelare har länge väckt min nyfikenhet, men det är inte förrän i samband med denna recension som jag förväntansfullt greppat tag i spelets kontroll och gett mig in i Monster Hunter-världen. Och oj vad ont det gjorde.

Recension: Capcom Arcade Cabinet

Dags att förlora mynt igen

Att recensera Capcom Arcade Cabinet är lite knepigt, för i grunden är den här titeln egentligen bara en emulator vars spel du får köpa separat. Capcoms utgivningsmodell är alltså lite annorlunda från vad vi är vana vid den här gången, och ungefär varannan vecka kommer spelhuset att fylla på vårt digitala arkadkabinett med nya spel under en tid framöver.

FeatureKrönika: Det var inte bättre förr!

Kristoffer lever hellre i nuet

Under de kommande dagarna har vi tänkt ha en temavecka med tidsresor i fokus här på Eurogamer Sverige inför den stundande releasen av Sly Cooper: Thieves in Time (läs vårt förhandstest här). Detta ämne fick mig osökt att fundera på hur spel har utvecklats under alla dessa år - var det verkligen bättre förr som så många säger?

Det var ett tag sedan jag läste mangaserien Naruto sist. Väldigt många böcker in i serien slutade jag köpa de nya delarna och har haft en paus från den gulhårige ninjapojken ett tag. Men så av en slump fick jag chansen att prova på Naruto Shippuden: Ultimate Ninja Storm 3, där det några minuter in i äventyret blev helt obegripligt för mig hur jag kunnat sluta läsa en så förbaskat bra serie.

Recension: Picross e2

Nonogram i stereoskopisk 3D

Jag är löjligt förtjust i picross. Dessa logiska sifferpussel, som kanske är mer kända som japanska bildkryss eller nonogram här i Sverige, påminner mycket om bland annat sudoku och pentomino som också tenderar att dyka upp i dagstidningar och pysselböcker titt som tätt.

Recension: Sing Party

Eurogamer är med på noterna

Precis som sin föregångare betraktas än så länge Wii U av många som en partykonsol. Även om det släppts ett brett spektra med spel i flera olika genrer till konsolen är det fortfarande titlar som kretsar kring lokala flerspelarupplevelser som står i fokus, med Nintendo Land (5/10), New Super Mario Bros. U (9/10) och Just Dance 4 (9/10) i täten. Men fram tills nyligen har det fattats en viktig festkomponent till maskinen - nämligen ett karaokespel.

Recension: The Sims 3: Årstider

Årets första säsong

Åtta expansioner har det hunnit bli till The Sims 3 på mindre än fyra år, och då har jag inte ens räknat med alla prylpaket och sidospår såsom Kety Perry Sötsaker eller The Sims: Medeltiden (5/10) som släppts under samma period. Så det är lätt att fråga sig huruvida den senaste expansionen The Sims 3: Årstider verkligen bjuder på så mycket nytt.

Recension: Chasing Aurora

Asymmetriskt flaxande

Inte för att verka ytlig, men grafik och estetisk design i spel påverkar våra helhetsintryck mer än vad vi tror. Hur mycket vi än vill se förbi ytan när vi provar nya spel så blir det generellt sett en trevligare upplevelse om verken är lätta att vila ögonen på. Det är lite som med mat. Även om maträtters utseende inte har något med själva smaken att göra får jag ändå större aptit vid restaurangbesök om jag tilldelas en välkomponerad och färgrik portion mat än om jag får en grådassig röra på tallriken. Smakar maten illa spelar det inte så stor roll, men om den är välgjord kan jag njuta av den mer tack vare att den ser tilltalande ut.

Nyutgåvor och konverteringar av spel till nya konsoler brukar sällan innehålla särskilt mycket nytt material, och om det mot förmodan skulle utrustas med något extra är det oftast i form av att tidigt nedladdningsbart material till originalet klämts in på den nya skivan. Ytterst sällan sker det någon övergripande förändring i spelmekaniken, handlingen eller liknande.

Recension: Ben 10: Omniverse

Men nu är Ben 16, så varför heter det Ben 10?

Cartoon Networks animerade teveserie Ben 10 har blivit omåttligt populär bland de yngre målgrupperna och inte helt oväntat har det därför dykt upp en rad olika spel med den unge Ben i huvudrollen. Hittills har det blivit hela sju spel på fem år om jag inte räknat fel och vi lär säkert få se fler då seriens popularitet inte verkar dala än på ett tag. För det gäller ju att smida medan järnet är varmt, som spelutgivare brukar säga.

FeatureDansduell: Gangnam Style

Just Dance 4 möter Dance Central 3

Ytterst få kan väl ha missat succén som artisten PSY haft med låten Gangnam Style, vars musikvideo slagit alla tänkbara rekord. Låten spelas numera oavbrutet på radio och PSY har dykt upp i alla möjliga sammanhang runt om i världen för att visa upp sina galopperande danssteg inför publik.

Julen står för dörren och det har blivit hög tid att köpa julklappar. Tevespel brukar vara en populär sådan och jag kan därför tänka mig att en och annan vilsen förälder kommer att dras till titeln Family Party: 30 Great Games Obstacle Arcade, som alltså utlovar hela trettio bra spel. Det låter nästan för bra för att vara sant, eller?

Recension: New Super Mario Bros. U

Plattformsspel när det är som bäst

I samband med nya konsolreleaser brukar det vara mycket prat om flaggskepp - du vet, de där spelen som gör hårdvaran värd att köpa från dag ett och för evigt kommer att förknippas med konsolen. Såsom Tetris till GameBoy, Super Mario World till Super Nintendo och Halo: Combat Evolved till Xbox. Nu när Wii U släppts är frågan om någon av releasetitlarna lyckas uppfylla kriterierna för att få kallas flaggskepp.

Recension: Pokémon Black/White Version 2

Dags att fånga alla - igen...

Det har blivit dags att damma av dina gamla pokébollar för att än en gång försöka fånga samtliga små fickmonster i Pokémons knasiga värld. I Pokémon Black & White 2 - huvudseriens första numrerade del - får vi dock inte leta monster i någon ny region, utan vi får återvända till Unova som vi besökte i det första Black & White för ungefär ett och ett halvt år sedan.

Dance Central har länge varit det överlägset bästa dansspelet till Kinect, men i och med Just Dances otroliga framfärd sedan sist är det en jämnare kamp än någonsin på dansgolvet i år, vilket förstås är väldigt roligt för oss som gillar att skaka rumpa. I en intervju verkar inte Harmonix riktigt ta sina konkurrenter på allvar, men lyckligtvis spelar inte det så stor roll då utvecklarna till Dance Central 3 är perfektionister uti fingerspetsarna, och därmed gör allt för att ständigt bjuda oss på en dansupplevelse bättre än den förra.

Satsningen på PlayStation Move har gått lite knaggligt sedan kontrolltillbehöret släpptes för snart två år sedan. Medan konkurrenten Kinect försetts med framgångsrika flaggskepp såsom Dance Central (9/10), Kinect Sports och The Gunstringer, har jag mest använt Sonys självlysande kontroll till att spela om titlar som Heavy Rain (9/10) och Killzone 3 (9/10) med alternativ styrning. Visst finns det bra exklusiva spel till Move, men de är ganska få och har marknadsförts dåligt, och även om jag är imponerad av kontrollen i helhet är det ytterst sällan jag plockar fram den för att spela här hemma.

första föregående