DOOM 4 Recensioner

Recension: Doom: Unto the Evil

Recension: Doom: Unto the Evil

Mer ondska åt folket

Trots ett digert renommé kom Doom lite från ingenstans när det lanserades i våras. Lika oväntat möttes det av ett flertal hyllningar, bland annat från Andréas som delade ut en välförtjänt silvermedalj.

Hyllningarna berodde dock i första hand på den intensiva och underhållande enspelarkampanjen. Onlineläget känns däremot som något av en efterhandskonstruktion; det är lite för ytligt och underhåller bäst i korta doser. Att allt nedladdningsbart innehåll ska röra onlinedelen kan därför kännas som en felprioritering, men nu är i alla fall det första DLC-paketet Unto the Evil här.

Det som har tillkommit i och med denna expansion är tre kartor, ett vapen, en speciell mina och en ny demon. Dessutom ingår några nya dräkter, färger, bonusförmågor och taunts. Totalt sett är det trevliga tillskott, även om det knappast är något att höja ögonbrynen över. Den största nyheten är de tre nytillkomna banorna, som var och en är välgjorda och hyfsat varierade. Men de etsar sig knappast fast i minnet. Precis som resten av expansionen är de helt enkelt lite mer av det gamla vanliga.

Läs vidare...

Recension: Doom

RekommenderatRecension: Doom

Eurogamers chefredaktör har besökt helvetet.

Tänka sig att det i år har gått 23 år sedan Doom släpptes. Det är lång tid och mycket har hänt sedan dess. När det begav sig var jag blott en snorig unge som nyss upptäckt spelens underbara värld. Super Mario Bros. dominerade mina dagar, Duck Hunt likaså.

Men en kylig höstkväll 1994 skaffade en av mina vänners familj en speldator. En av titlarna, som storbrodern hade tjatat till sig, var Doom. Jag minns än idag hur imponerad jag var och hur coolt och förbjudet det kändes att göra köttfärs av onda demoner. Det här var något helt annat än Marios ganska oskyldiga äventyr i Svampriket. Det här var ett vuxenspel på riktigt.

På den tiden dominerades debatten också om spelvåldet. Moralpredikarna var skräckslagna och argumenten gick alltid i samma spår; TV-spel förstörde ungdomen och Doom skulle göra oss alla till massmördare. Så blev det självfallet inte.

Läs vidare...